Reaktion – Tankar om min acceptans

För min del var inte beskedet i köket om att biopsin innehöll cancerceller det som skapade den svåraste reaktionen. Den stora reaktionen kom morgonen efter eller rättare sagt klockan 04:20 när jag vaknade av en enorm olustkänsla av att vi blivit drabbade ännu en gång. Jag tror att den omedelbara mänskliga reaktionen vid hemska nyheter är en form utav förnekelse eller ett hopp om att situationen inte är så hemsk. Kunde sjukhuset ha misstagit sig? blandat ihop proven? resultatet eller person? Det är först när hjärnan efter ett par timmars sömn har bearbetat informationen och intrycken klart som man får klarhet i den nya situationen. Den morgonen fylldes jag utav en stor ilska och ett konstaterade att vår situation hade ändrats dramatiskt, inte enbart för Karin utan för hela familjen.

Den dagen sökte jag efter svar och fakta och uppdaterade mig om bröstcancer på nätet. Det finns enorma mängder och framförallt personliga bloggar skrivna utav kvinnor och det kändes väldigt surrealistiskt att läsa om lidandet som denna hemska sjukdom skapar och veta att vi var på väg in i detta en gång till. Speciellt när man tittade på Karin och inte såg några tecken på att hon var sjuk utan man vet att det är behandlingen och dess biverkningar som skapar lidandet.

Sedan slår ledsamheten till i full styrka, tankarna virvlar runt och jag ville ha alla svar om varför och hur framtiden kommer att se ut. Den kvällen somnade vi sent med ett krampaktigt tag om varandra efter en lång och svår tårfylld pratstund. Men också med en acceptans av situationen och att vi inte hade alla svaren men att det nu bara var framåt som gällde och att göra det bästa utav dagarna som kom.

Jag vet att jag och Karin kom till en acceptans snabbare denna gång eftersom vi tyvärr har erfarenhet sen tidigare, men vi tog oss också tid att dyka ner i känsloträsket för att hitta förmågan att komma vidare med full kraft.

Att kämpa sig igenom acceptans processen tillsammans är viktigt och det är inte säkert att båda befinner sig på samma ställe samtidigt men att få uppleva att man gör ett gemensamt avstamp tillsammans för att lösa och bemöta framtida svårigheter är en seger som ger oss kraft.

Vill också skänka en beundransvärd tanke till alla starka kvinnor som har eller har haft bröstcancer och speciellt till kvinnor som kanske inte har någon nära att hålla i handen eller dela sina innersta känslor och funderingar med – Ni är fantastiska!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s